Nu är jag hemma efter min tur till stugan. Och jag ville inte åka hem. Det var så skönt där. Jag pysslade lite i trädgården. Både rabarberna och löjtnantshjärta har kommit upp. Och det är stora knoppar på rosorna. Jag pysslade inne också. Kastade elva pelargoner som inte klarat vintern. Och åt lite lunch. Sen satte jag mig och bara njöt. Tystnaden ekade i öronen.

När jag kom hem välte jag ut ett stort glas cola över databordet. Oj, vad många fina ord jag kan. Och Joakim skrattade så han fick inte fram ett ord.

Nu är tvättmaskinen igång och jag ska laga mat. Sen är det veckosanering och sova.

Idag ska jag äntligen ta mig till stugan. Det ser ut att ha regnat men det är nio plusgrader och ingen blåst. Igår sov jag så länge att det inte var någon idé att åka.

Jag ska pyssla om blommorna och ta mått för att se om bokhyllorna går in i min stuga.

Sen är det ny vecka igen. Tiden bara rasar iväg. Den här veckan blir kämpig. Mycket att göra och jag är ensam om en stor avdelning. Vilket betyder mycket jobb och övertid. På fredag är det bokslut och då ska systemet vara tömt. Men nästa helg är det syfestival i Sollentuna. Den ska jag absolut gå på. Och på söndagen tänkte jag putsa mammas fönster.

Helgen efter det har vi sytillsammans-helg och den vill jag ju vara med på.

Japp. Idag fyller min mamma 89 år. Och hon lever alltså fortfarande. Det trodde jag inte. Jag var hos henne igår och gratulerade och bjöd på middag.

Jag har fått en ny mobil av min kära bror. En Sony Eriksson K750i. Med en massa funktioner. Jag kan mms:a men inte ringa. Så det är mycket jag ska lära mig.

Idag skiner solen, det är varmt och ingen blåst. Rena våren. Jag har plockat fram mina pelargoner (bara 8 kvar) och ska plantera om dem i ny jord.

Idag går sjukskrivningen ut och imorgon börjar jag jobba. Det ska bli skönt. Jag är bättre i bihålorna men halsen svider fortfarande lite. Det kanske går över när penicillinkuren är över också.

Jennie har varit här och hälsat på några dagar. Det var så kul att få rå om henne. Vi for runt och jag märkte tydligt att jag inte var frisk. Så när hon skulle åka till Skärholmen följde jag inte med. Det orkade jag inte trots att jag gärna åkt dit.

Men på kvällen åt vi middag på ett kebabställe. Det var alla mina barn och ett barnbarn. Härligt.

Jag packar och plockar och rensar och det är inte kul att bo bland kartonger. Snart får jag sätta igång och flytta på allvar.

Jag gick inte till jobbet i går utan ringde vårdcentralen istället. Där konstaterades det att jag är irriterad i halsen och har bihåleinflammation. Jag fick penicillin och är sjukskriven resten av veckan. Jag mår inte bra och vill bara sova. Men idag åkte jag till Päivi för att hämta tyger och beskrivningar som jag köpt. Jag fick min present som ni kan se nere här. Jag blev så himla glad. Precis mina färger också. Tack, snälla Päivi. Den är underbar.

Efter det åkte jag till jobbet för att lämna mitt sjukintyg - som låg hemma på köksbordet! Sen köpte jag semlor och dukvadd och åkte hem.

Hemma kom jag på att jag glömt köpa te så jag tog bussen till Willys. Nu hoppas jag att jag får vara hemma resten av dagen. Jag är trött och vill bara sova.

Den här bilden tog Johan i somras när de var ute och hälsade på i min stuga. Bilden är så typisk för mig. Jag skrattar så jag håller på att kissa på mig.

Hur är det nu då? Ska jag orka gå till jobbet imorgon? Jag längtar dit. Men är jag tillräckligt frisk? Jag ska testa.

Igår började det snöa och storma. Och idag är det alldeles vitt ute. Helt onödigt, tycker jag som längtar efter våren. Ska vi ha vinter så kan vi få det närmare jul. Inte i februari. Jag läste i en gammal dagbok från den tiden jag var gift och bodde på landet. Vi hade skaffat tre får och i januari kom de första lammen. Och det var "bara" -20 grader! Grannen hade fått sina första lamm utomhus en natt när det var -30 grader. Har det verkligen varit så kallt här? Så fort man glömmer.

Här kommer en bild på mamma som Johan tog i julas.

När jag ändå lägger ut bilder så kan jag lika gärna visa de två crazy postcards som jag gjort och skickat iväg till två olika personer. Jag vet att bilderna är dåliga och förskräckligt suddiga men de ger en liten hum om vad jag gjort i alla fall